Inte bara mountainbike utan också löpning, outdoor, skidåkning med mera.
Sen bloggpost då vi sprang Grisrundan redan i början av maj men så blir det när det ska filmas och man åker på redigeringen, nackdelen med video men kul att ha kvar. Grisrundan anordnas av Sydnärkepolisens IF i Motorp utanför Östansjö i Sydnärke.
Jag och Emelie sprang och med oss hade vi Rune och Anita (Emelies mormor och morfar) som supporters. Bland det roligaste loppet jag sprungit och jag ser redan fram mot nästa års upplaga.
I onsdags var vi i Sala och hälsade på familjen Ekelo och sprang Gymmixloppet. Syrran hade fixat nummerlappar så det var bara att springa de tio kilometrarna i duggregnet. Fin bana med varierat underlag. Dock inte helt optimalt med blöta och bitvis branta klipphällar och vanliga löparskor. Lätt att det sker olyckor men vad jag hörde gick det bra för alla 185 löpare som bidrog med drygt 18 000 kronor till Cancerfonden och Barncancerfonden dit hela anmälningsavgiften på 100 kronor skickades.
Banan var en slinga på 5 kilometer där valfriheten att springa ett eller två varv var upp till varje löpare. Jag, Emelie och syrran sprang 10 kilometer och Magnus nöjde sig med fem. Mamma passade Ludvig och skötte fotograferingen.
Trevligt arrangerat lopp utan tidtagning med fokus på trivsel och hälsa.
Artikel i Sala Allehanda, längst till vänster i vitt svettband kommer jag.
Här kommer jag på första varvet efter drygt fyra kilometer. Här börjar man känna att det skulle vara skönt med endast ett varv (5 km).
Syrran, Magnus, Ludvig, Emelie och jag efter målgång.
I måndags sprang jag och Emelie Rallarrundan i Hallsberg, ett friskvårdslopp som anordnas av Hallsbergs kommun och OK Tisaren. Min klocka stannade på 24:30 och Emelies på overkliga 22:38.
Till skillnad mot Grabbhalvan som jag sprang i Örebro nyligen snålas det inte i Hallsberg. Smarrigt med en baguette!
Efter loppet lottades priser ut. Tio valdes ut av alla som genomfört loppet. Emelie som så fint håller upp 1208 var en av dessa.
Tre kvar och man trodde att det var klart men nästa på tur ut var så klart Emelie som fick nöja sig med två fria inträden till det kommunala badet i Hallsberg.
Bloggtorkan håller i sig, men fettet får svettas emellanåt. Jag både cyklar och springer och för en vecka sedan var det dags för Grabbhalvan i centrala Örebro, 6:e året i ordningen för vårt gäng som brukar springa.
Jag sprang in på tiden 25:23, målet var 24 minuter så det var ett fatalt misslyckande. Men med tanke på att jag i fjol sprang på 27:17 och under mitt toppår 2013 på 24:40 så får 25:23 i år vara godkänt bortsett från avståndet till måltiden som vi spar tills 2016.
Jakob kommer med tåget till Örebro i princip direkt från Karibien. Ambitiöst, speciellt med tanke på väderomväxlingen.
Innan start.
Tomaz, Jakob, Andreas (coachen och eventfixaren), Anders, Benny och Jon efter målgång.
Jag hinner inte blogga och jag orkar inte blogga. Har en svacka. Däremot tränar jag mer än normalt just nu och kör både löpning, roddmaskin och lite cykling.
Putsade precis rekordet på femkilometersslingan i Karlslund med över minuten. Snart står det 22 minuter på minutvisarn!
Även Karlslundsmilen har fått en rejäl putsning till 51:34 nyligen.
Både Elias och Erik är ju lite småfjantiga och livrädda för att springa längre än 5 kilometer så därför var det extra kul igår att få leda en löpning runt Oset som landade på 9 km för mig och Elias och ca milen för Erik. Grabbarna fick känna sig lite lurade i korsningarna men med facit i hand och lite distans så kommer dom tacka mig.
Trevlig tur i 5:32-tempo runt Oset. Efter halva sträckan slutade Erik prata men Elias behöll talförmågan hela passet…