• Skip to main content
  • Skip to primary sidebar

Mountainbike.nu

Inte bara mountainbike utan också löpning, outdoor, skidåkning med mera.

Cykelvasan 2013

2013-08-20 by Jonny Leave a Comment

I lördags körde jag min tredje Cykelvasa och ni som följt bloggen vet att jag haft väldigt höga målsättningar med loppet, tidigt var jag ju inne på att max rulla in i Mora en halvtimme efter elitsegraren. Det var lite väl ambitiöst och istället sattes målet tidigare i somras på 3:30, d v s ca 50 minuter efter eliten.

På fredagen, kvällen innan loppet, fick jag hjälp av Jonas att sätta upp en färdplan med hålltider. Jonas utgick från årets målsättning (3:30) och fjolårets lopp som kördes på 3:49:38 när hålltider sattes för kontrollerna. Det kändes lite som första dagen på jobbet som chaufför av en stadsbuss när jag lämnade starten i Sälen kl 09:35 i startled 9.

Det var snabba bud direkt. Till första hålltiden i Mångsbodarna hade jag prick 49 minuter på mig, jämför med förra året då jag rullade in i kontrollen på 53:08. Stod på rätt bra i startbacken, höll utsatt fart och rullade in i Mångsbodarna på 48:50, 10 sekunder före(!) utsatt tid. Allt kändes bra och kroppen fräsch. Gjorde tummen upp åt Kim och Jonas som stod och hejade och kontrollerade tiden.

Direkt efter passeringen i Mångsbodarna i första utförskörningen känner jag att sadelväskan hänger och dinglar ned mot bakhjulet. Någon söm har havererat och jag kör åt sidan och låter klungan passera. Stannar och drar fast väskan. Åker vidare men det rasar på nytt och jag svänger åt sidan igen. Den här gången flyttar jag snabbt över slang, multiverktyg och pump till ryggfickan och fortsätter. Här tappar jag en del tid och tempo. Nästa gång jag cyklar med väska under sadeln är jag troligen på cykelsemester!

Nästa hålltid är Evertsberg på 1:53:00. Men på sträckan börjar jag tappa och cyklar in i kontrollen på 1:57:41. Nästan fem minuter efter körschemat alltså, men 7 minuter snabbare än 2012. Det har varit jobbigt upp till Evertsberg, med nästan två timmars cykling och bitvis lite segt i marken efter regnet börjar det nu gå trögt för busschauffören. Det känns tydligt att jag inte kan hålla den fart som krävs för sub 3:30. I Evertsberg står Jonas och Kim och langar sportdryck åt mig och Tobbe.

När det bär vidare till Hökberg via Oxberg och Oxbergsbacken går det enligt plan och jag ligger framme i Hökberg fortfarande 5 minuter efter. I Hökberg hade jag hålltiden 2:50 men passerar på 02:55:11. Oxbergsbacken gick väldigt segt och här finns det tid att hämta nästa år, åtminstone 45 sekunder.

Från Hökberg bär det av till Eldris och med mycket utförskörning och några extrakilo rullar det på bra. Passerar kontrollen med tiden 03:18:43, 03:11 står det på körschemat som sitter på ramen. Nästan 8 minuter efter alltså. Håller utsatt sträcktid de sista 9 kilometrarna in mot mål ganska bra och efter en tömmande spurt med loppets maxpuls (183 slag/min) går jag i mål på tiden 03:37:34, 7 minuter och 34 sekunder efter målsättningen. I stort sett tappades de flesta minutrar upp till Evertsberg. Samma sträcka där sadelväskan strulade och jag tappade uppskattningsvis 1,5 minut på de två stoppen.

Tiden räckte till placering 115 av 1008 i motionsklassen M30. Total placering alla herrklasser blev 976 av kanske 10000, vet inte exakt.

Trots missad målsättning måste jag vara nöjd med loppet. Tolv minuter snabbare än i fjol trots lite tuffare bansträckning och bitvis något mer tungcyklat på grund av regnet.

Tack Jonas, Tobias och Kim för trevliga dagar!

Vi gör det lätt för oss och behåller måltiden 3:30 inför nästa års Cykelvasa. Troligen kör jag på 03:20.

Höjd- och pulskurva

Höjd- och pulskurva från loppet. Maxade som sagt i spurten på 183 slag/min. Medelpulsen under loppet var 167 slag/min vilket ger 83% av max. Det är rekord! Ett slag över medelpulsen under Engelbrektsturen för ett par veckor sedan.

Planering av loppet

Kvällen innan får jag hjälp av Jonas att lägga upp mitt lopp. Klipper till en lista och sätter på ramen i Jonas iPhonefodral.

Mångsbodarna

Passerar kontrollen i Mångsbodarna med tiden 48:50, 10 sekunder till godo enligt utsatt plan.

Efter Hökberg

Bild tagen av Happymtb.org efter Hökberg.

Går i mål i Mora

Jag spurtar i mål i Mora och speakern berömmer spurten. Det är lite synd att inte spurttiden är officiell och presenteras i resultaten precis som alla andra sträcktider. För här gick det fort, pressade ur så att utväxlingen inte räckte till.

Tobias får langning av Jonas i Evertsberg

Tobias får langning av Jonas i Evertsberg.

Kim och Jonas i Oxberg, Cykelvasan 45

Kim, Jonas och Tobias. Kim och Jonas kör Cykelvasan 45 på fredagen.

Kim och Jonas innan start, Cykelvasan 45

Kim och Jonas innan start i Oxberg, Cykelvasan 45.

Jonas går i mål i Mora, Cykelvasan 45

Jonas cyklar i mål på fredagen, Cykelvasan 45. Tiden 01:45:51 och placering 13 av 257 i klassen M45. Bra kört!

Kim går i mål i Mora, Cykelvasan 45

Kim cyklar i mål på fredagen, Cykelvasan 45. Tiden 01:40:09 och placering 3 av 114 i klassen M25. Bra kört!

ChillZone

På fredagen efter Jonas och Kims lopp (Cykelvasan 45) äter vi middag hos Team ChillZone som slagit läger vid Högfjällshotellet.

Majkens Sylta, Lindvallen

Grillbuffé på Majkens Sylta i Lindvallen på lördagskvällen.

Filed Under: Mountainbike Tagged With: cykelvasan

Finnmarksturen 2013

2013-08-18 by Jonny Leave a Comment

Med några timmars marginal är det nu en dryg vecka sedan jag gled över mållinjen på Finnmarksturen i Ludvika. Sjunde och näst sista delen av Långloppscupen.

Det var blött i marken och det stänkte en del på väg upp till Ludvika från Örebro på morgonen, men väl på plats var det uppehåll. På det nya start- och målområdet på Hillängens IP träffade jag Långloppsgubbarna Ronny och Ronald som precis som vanligt är ute i god tid och lägger in cyklarna i fållorna strax efter öppning. Lite småstressad över det la jag in min cykel så snabbt som möjligt för att inte hamna för långt efter i starten.

När starten sedan går klockan 10.00 med en rejält lång masterstart genom hela Ludvika öppnar sig himlen och regnet börjar ösa ner. Jag blir ju blöt oavsett om det regnar eller är torrt så egentligen spelar det ingen större roll rent kroppsligt. Däremot blir det halt, segt i marken och dålig sikt av regnet men det hör ju till och det är nästan så att man blir lite extra taggad när det är skitväder.

Efter masterstarten genom stan bär det av uppför och det man tidigare hört om Finnmarksturen, att det är kuperat, får man känna på ganska omgående. Jag har både Ronny och Ronald framför och precis som under Engelbrektsturen blir mitt första uppdrag att jaga ikapp. Det dröjer väl ungefär två mil innan jag tror mig skymta Ronald en bit fram och jag ökar kadensen för att se efter, och visst är det Ronald. Jag glider upp jämsides och det är en sammanbiten Ronald som trampar på i en uppförslutning utan att titta upp förrän jag påkallar uppmärksamhet. Vi småpratar lite och funderar en del över vart Ronny tagit vägen. Ronald har tappat honom ganska tidigt och jag har inte koll på om jag passerat honom eller inte, därför vet vi inte om han är bakom eller framför. Vi tar det säkra för det osäkra och ställer in oss på att han ligger framför och ökar tempot lite milen in till Ludvika. Ingen Ronny i sikte och vi passerar genom stan och trycker på ganska bra i backen ut på andra loopen. Det är ungefär här det börjar kännas att man cyklar Finnmarksturen och inte Cykelvasan.

Den första loopen norr om stan har ett par rejäla stigningar och man befinner sig länge ganska högt, men det är på den andra loopen som det blir riktigt jobbigt med många och långa stigningar med jämna mellanrum. I ett tekniskt parti en bit in på andra loopen rycker Ronald bra, han är snabbare än mig när det är stökigt. Jag har problem med stöket, blir både trött och får ont i ryggen. Jag är dock helt inställd på att jaga ikapp när det blir grus igen vilket jag också gör någon mil in i loopen. I en riktigt lång och brant stigning plockar jag meter för meter under kanske fem minuter innan jag strax innan krönet passerar Ronny och lägger en kommentar vid passeringen som jag så här i efterhand och med facit i hand borde ha skippat.

Bra försök! säger jag och trycker på lite extra när jag går förbi!

Jag höll Ronald bakom mig ett litet tag men sedan kom ett tekniskt parti och ryggont i kombination med att låren började krampa tvingade mig att svänga åt sidan när det var stökig single track för lite snabb tänjning av diverse kroppsdelar. Då passerar så klart Ronald, med bra tryck på pedalerna dessutom.

Bra försök! ropar han bakåt efter passeringen!

Ahhhhhh(!!!) det där kändes! Jag fick igen och nu började jag tvivla på mig själv och om det ens skulle vara möjligt med min ömmande kropp att hålla igen och hänga med. Jag lät Ronald få en lucka på 30-60 sekunder innan jag kom iväg igen. Tappade honom så klart ur sikte men fortsatte nöta, hade egentligen inget hopp nu att komma ikapp på nytt men jag körde på så gott jag kunde ifall att Ronald skulle börja få det jobbigt, då skulle jag vara där. Jag hade ju sett att det inte var helt pigga ben i backen tidigare när jag gled förbi så jag hade vissa förhoppningar om att han skulle krokna och jag skulle kunna komma förbi och bjuda upp en sista gång.

Körde väl kanske en 20 minuter innan jag fick syn på Ronald igen. I en backe dessutom! Nu var det dock inte vilken backe som helst utan den näst sista och kanske den segaste av dom alla. Trots lår som krampade och tvingade mig att sitta ned, jag står ju gärna i backar för att hålla tryck och avlasta ryggen, så märkte jag att jag tog meter efter meter. Nu ska jag inte bara skylla på benen, jag var rejält trött i flåset också. Men jag närmade mig i alla fall sakta, sakta. Jag kom tillslut ikapp Ronald och två andra cyklister som höll samman i en tremannagrupp. Däremot kom jag inte mer än ifatt innan jag var tvungen att ge mig och låta gruppen dra iväg igen. Ronald märkte aldrig att jag låg på “rulle” uppför här i någon minut innan jag släppte. Det var det sista jag såg av Ronald och nu visste jag att det var kört att bjuda upp till spurt på Hillängens IP.

Jag tryckte på så gott jag kunde i den sista backen, 100 meter stigning på 1500 meter, och i den sista leriga utförskörningen in mot mål. Det krampade rejält men tack och lov släppte det lite in mot upploppet så jag kunde bränna av en spurt som sig bör. Där satt så klart Ronald och mös och det hade han gjort i tre minuter!

Vi hann sitta en liten stund innan vi sedan såg Ronny på upploppet!

Det här var ett fantastiskt roligt lopp och det samarbete, den fight och de gliringar jag och Ronald hade i skogen höjde stämningen rejält samtidigt som vi blev tvungna att pressa oss till det yttersta. Det här var ingen dans på rosor precis, det var länge sedan jag var så sliten efter ett lopp som efter Finnmarksturen.

Tack Ronald och Ronny för en trevlig dag i skogen!

Jag körde i mål på tiden 03:35:41 på plats 96 av 230 i herrarnas motionsklass. Ronald hade tiden 3:32:44 och Ronny 3:45:40.

Höjd- och pulskurva Finnmarksturen

Snittade pulsen 164 slag/min vilket ger 81,6% i medel. Ni ser också höjdkurvan i grafen ovan, det gick lite upp och ned andra halvan av loppet.

Ronald och Ronny innan start

Ronald och Ronny innan start.

Innan start, Finnmarksturen

Innan start och med sponsrad tröja från Logobike.se!

Ronald, Finnmarksturen

Här kommer Ronald med nummer 7280. Det här är väl ca 1-1,5 mil in i loppet när regnet fortfarande stod som spön i backen.

Ronny, Finnmarksturen

Och här kommer Ronny!

Jonny, Finnmarksturen

Här kommer jag med nummer 7250.

Finnmarksturen efter målgång

Tre tappra krigare efter målgång och lite solsken var vi helt klart värda!

Filed Under: Mountainbike Tagged With: finnmarksturen, ludvika

Sponsrad av Logobike.se

2013-08-18 by Jonny Leave a Comment

Logobike.se är ett nystartat företag i Örebro som säljer cyklar och tillbehör med ett fokus på tjänstecyklar där man kan få sin cykel brandad med företagslogo utan extra kostnad. Självklart går det bra att köpa cyklar utan logga och i sortimentet finns bland annat några fina mountainbikes från det spanska märket Monty.

Jag känner grundarna till Logobike.se och vi ska på Adrecord hjälpa dem med marknadsföringen online. Dessutom kör jag lite offlinemarknadsföring ute på mountinbiketävlingarna med min nya tröja. Nu gäller det bara att öka takten i skogen så att vi kan utöka sponsorkontraktet 2014!

Ari på Logobike.se

Ari från Logobike.se tittar förbi på Adrecord-kontoret med nya cykeltröjan!

Cykeltröja från Logobike.se

Tjusigt eller hur?

Filed Under: Mountainbike Tagged With: cykeltröja, logobike.se

Bilder från Engelbrektsturen

2013-08-12 by Jonny Leave a Comment

Jag ligger lite efter med bloggandet men näst på tur står en racerapport från Finnmarksturen igår. Medan ni väntar kommer här tre bilder från Engelbrektsturen för ett par veckor sedan.

Engelbrektsturen

Foto av Johanna Lindfors någonstans efter banan. Är det närmare 30 grader varmt måste det luftas lite…

Ronny och Ronald vid starten, Engelbrektsturen

Ronny och Ronald vid starten.

Starten Engelbrektsturen

Startfållor i centrala Norberg.

Filed Under: Mountainbike Tagged With: engelbrektsturen, norberg, ronn

Engelbrektsturen 2013

2013-07-29 by Jonny Leave a Comment

Igår var det dags för Engelbrektsturen, deltävling sex i Långloppscupen. Jag körde ju Engelbrektsturen även i fjol som en genomkörare inför Cykelvasan som även nu börjar närma sig med knappt tre veckor kvar. Årets tur i Norberg var något modifierad mot i fjol med en del nylagda spänger över surhål, 5 kilometer väg som bytts ut mot stig (det nya härliga endurospåret bl a tror jag) samt en uppdatering i början av loppet där en tidigare rejäl propp var borttagen. Propplösningen tackar jag extra mycket för då jag vevade igång Meridan längst bak i fålla fem.

Ronny och Ronald körde också och var tidigt på plats och låg längst fram i fållan. Detta triggade lite extra. Tog det lugnt i starten för att inte riva i ledet men så fort det började öppna upp sig gasade jag på rätt bra. Efter några kilometer hade Ronald punkterat. Såg att slangbytet var igång och körde vidare. Ronny med sin orangea tröja är svår att missa så jag hade koll på att han låg framför. Efter ytterligare några kilometer fick jag kontakt och låg bakom ett tag och andades innan jag åkte fram och sedan hade vi följe ett tag innan Ronny som slarvar med salter och mineraler började krampa. ;)

Startade som sagt loppet rätt hårt, sedan tog jag det lite lugnare på mitten, och efter bra laddning med gels och liquids från Enervit så har jag som vanligt bra med energi i slutet av loppet, känner alltid att jag har riktigt bra kräm kvar sista timmen, speciellt om jag tittar runt och jämför med övriga fältet. Har nu också slutat köra med Camelbaken och laddar med sportdryck i flaskorna vilket också ger effekt. Tre kilo åbäke på ryggen kan man vara utan. Speciellt när man även har 10 kilo på magen. Nu kör jag två halvlitersflaskor som jag stannade och fyllde vid två depåer igår, räknade jag rätt drack jag knappt 3 liter under loppet varav 0,5 liter vatten. Det var riktigt hett, runt 29 grader, men mestadels molnigt som tur var. Lagningshjälp får vänta något år, men jag har börjat höra mig för, morsan och Erik ställer nog upp framöver.

Efter en snabb avslutning på rakan in till Norberg där jag körde ikapp, om och drog in en annan cyklist samt spurtade om 4-5 stycken inne i Norberg med drygt 180 i puls (201 max, se kurvan nedan) gled jag in på placering 112 av 306 som fullföljde i motionsklassen på tiden 3:34:49, 1 timme och 7 minuter efter Mattias Wengelin som vann elitklassen, som vanligt. I snitt blev det 21,7 km/h.

Jag är kanonnöjd med loppet, allt fungerade fint, både kropp och cykel och med en måltid på drygt 45% efter segrande Mattias.

Det tar sig!

 

Pulskurva Engelbrektsturen

Snittade 166 i medelpuls vilket ger 82,5% av max i medel. Engelbrektsturen blir den tävling hittills som jag kört med högst medelpuls, endast kortare träningsrundor har varit högre.

Höjdkurva Engelbrektsturen

Höjddata från Garminklockan.

Engelbrektsturen Norbergparkering

Det här är den enda bild jag bjuder på. Från parkeringen. Sedan låg mobilen kvar i bilen.

Filed Under: Mountainbike Tagged With: engelbrektsturen, norberg

Bockhammar triathlon första upplagan

2013-07-25 by Jonny Leave a Comment

Erik ska ju köra Stockholm Triathlon i augusti så i måndags körde vi ett träningstriathlon med 1 km simning, 37 km landsvägscykling och drygt 9 km terränglöpning. Vi körde i gemensam trupp och höll ett bra tempo genom alla momenten. Simningen är ett svagt moment för mig men det gick trots jobbiga vågor som åtminstone fyllde på vätskedepåerna inför cyklingen.

Riktigt kul var det och ett triathlon borde man kanske boka in 2014.

Triathleter innan simningen

Innan start. Tänk hur fort det skulle kunna gå om jag fick bort 10 kilo fett runt buken lite snabbt nu! Jimmy i mitten inspirerar till det. =)

Simning i Fantebosjon

Simning i Fantebosjön. Ca 1 kilometer.

Jimmy simmar

Jimmy simmar.

Erik kliver upp efter simningen

Erik kliver upp först efter simningen.

Cyklister

Cyklingen. Jag skiftade däck på Meridan till ett par mer lättrullade.

Målgång cykling

Mål för cykeldistansen vid Borntorpet.

Start löpningen

Terränglöpningen startar vid Borntorpet. En knapp mil Bruksled till Bockhammar.

Markservice triathlon

Härlig markservice hade vi av morsan och Inger som skötte transport och mat/grillning efter målgång.

Varken GPS eller pulsband funkade under vattnet…

Filed Under: Triathlon Tagged With: borntorpet, fantebosjön

  • « Previous Page
  • Page 1
  • Page 2
  • Page 3
  • Page 4
  • Page 5
  • Page 6
  • …
  • Page 26
  • Next Page »

Primary Sidebar

Sök i bloggen

Om mig

Jag heter Jonny Elofsson och bor i Örebro. När jag inte cyklar jobbar jag med företaget/affiliatenätverket Adrecord. Jag bloggar även om internetmarknadsföring på min andra blogg jonnyelofsson.se.

Nås enklast på
jonny [cykelvurpa] mountainbike.nu

Livet är som att cykla. För att hålla balansen måste du fortsätta framåt. - Albert Einstein

Strava

Kategorier

  • Mountainbike
  • Löpning
  • Skidåkning
  • Orientering
  • Gym
  • Multisport
  • Mountainbikeorientering
  • Kost
  • Utrustning
  • Övriga aktiviteter
  • Övrigt

Copyright © 2021 · Genesis Sample on Genesis Framework · WordPress · Log in