I helgen sprang jag och Emelie Kilsbergen Trailrun med start och mål i Ånnaboda. Vid elva när starten gick låg dimman tät över bergen och regnet fyllde luften med syre. Visst hade det varit trevligare med soligt väder och sval luft men det är inga större fel på dimma och regn heller när man ska springa i skogen. Det blir lite extra utmanande när man som jag ligger långt bak i fältet och får det lite extra lerigt på stigarna.
Start och mål som sagt i Ånnaboda och bansträckningen går den första kilometern på asfaltsgången runt Ånnabodasjön. Därefter viker sträckan in på Bergslagsleden förbi Falkasjön till Suttarboda där man åter viker tillbaka mot Ånnaboda och via Storstenshöjden, ja upp för slalombacken efter en dryg mil i benen, springer tillbaka på trevliga stigar mot Ånnaboda och målgång på nya skidstadion.
Ett kanonlopp med fin sträckning, bra arrangemang och trevliga löpare! Min prestation går ju att diskutera men det kändes riktigt bra rakt igenom förutom efter slalombacken där jag blev riktigt stum den sista dryga kilometern till mål. Emelie som var åter i löparskorna efter en längre tids förkylning kom in några sekunder efter mig och det händer ju inte så ofta.
Här efter ungefär 3,8 kilometer vid Falkasjön.
Foto: Anders Eriksson
På väg uppför slalombacken Storstenshöjden, södra backen, efter ungefär 12 kilometer.
Foto: Anders Eriksson
